måndag 22 augusti 2011

Juthbacka

Hade en kund en dag som skrattade åt en person hon hade talat med. Dom hade diskuterat Juthbackamarknaden, och så hade personen sagt att hon inte bryr sig om alla grejer dom säljer, utan det är allt folk hon vill se. Heey, då är det åtminståne EN annan som är ut och glider av den anledningen förutom jag..Jag var inte ut för att fynda något, jag tycker det är skoj att träffa obekanta och bekanta där bland alltihopa. Det enda vi la någon slant på var lite godis. :)

Men nog såg man ju lite saker man gärna skulle ha släpat med sig hem, men nu är det ingenting vi faktiskt behöver. Har försökt lära mig nu att inte köpa en massa "onödigt", har skräckminnen kvar från våran flytt i vintras. Att sitta där och rensa bort tusentals saker man bara har stoppat undan. Som tur har vi inte så mycket förvaringsutrymmen i nya lägenheten, så det går tackolov inte att ha några sådana gömmor. Jag tror jag även besparar min kära D lite nerver genom att inte hela tiden komma hem med något. ;b

På fredagskvällen var vi på hemmafest hos Jona & Hanna, och sedan begav vi oss ut på stan. Folk frågar: ska ni ut på juthbackamarknaden? Joo, klart. Eller..Vi kom oss alrig så långt. Det var först på lördagseftermiddagen vi for dit. Jag sa åt D att jag kan köra honom till jobbet nästa morgon, för jag är nog i bättre körskick dagen efter än vad han är. Sagt och gjort, vi steg opp och när vi kommer ut till parkeringen fattade jag ingenting..Var i hela friden är min bil? "Dan, vart ha ja lagt biln" Hahaha, vilken sak att slarva bort, eller hur..

Då gick det ju upp för mig att den lämnat vid D´s föräldrar. Vi försökte få en taxi. Hmm, det gick ju inte att få tag i nån ?
Vi fick börja promenera, och vi gick någon skogsväg som skulle vara lite kortare än den vanliga rutten. D´s pappa kom mötandes med bil, och jag körde resten av biten. Så blir jag stannad av polisen. Hjärtat hoppade upp i halsgropen då dom plötsligt står där bakom en kurva. Jag har aldrig hamnat i blåstest förut, så jag var såhääääär nervös. Automatiskt så försökte man se söt & oskyldig ut? Som det skulle hjälpa..

Jag klarade mig och fick åka vidare. Men var fortfarande nervös och gasade på i 60 på 40 väg. Hur dum får man va? Men det såg dom väl inte. ;) Men en sak är säker, tacka vet jag polisen & blåstesten, det räddar många liv!!

Stiliga bröder, Jona & Dan :)







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar